måndagen den 27:e juni 2011

En sommardag som heter duga

Ja vilken härlig dag va!

Först går man upp på morgonen med en kopp svart, maskulint kaffe och hoppas att den ofrivilliga förhårdnaden innanför mellanregionskortbyxorna skall mjukna. Det gör det tillfälligtvis - ända tills att du medelst kikare ser en slussvakt sitta där nere och med illistig, lätt kåtfuktig blick hoppas på att ett stycke kortväxt kroppsbyggare skall inkarnera eloquentia corporis och sedermera bota vederbörandes temporära frigiditet genom den bästa av alla tänkbara cunnilingusbalanskonster. Du går ner till kanalen, den gotiska, och säger hej: hon svarar detsamma med ett fryntligt leende. Du känner dock inte för att vänta utan går rakt på sak - tar'na på bäret så att hon rycker till litet, för att sedan skälva likt två oceanplattor som stöter mot varandra, eller när Titanic träffar ett isberg.

En segelbåt kommer glidande längs med vattenytan, en symbolisk gest ty den unga mön är nu alldeles plaskvåt och redo att beseglas med ett granithårt sigill, en mast med rekorderlig räckvidd. Du bestiger märren och kliver av en stund senare, efter att bindu lagrats i hennes yoni. Ett gott dagsverke.

1 kommentarer:

  1. HAHAHA Det är ju fantastiskt!

    "redo att beseglas med ett granithårt sigill". Denna prosa är värd sin vikt i guld min bäste herre

    SvaraRadera