Bobadeinde har sett [rec 2]

Mocumentary är en paraplygenre som minst sagt innebar ett lyft, inte minst för skräckfilmsgebitet. Blair witch project och Paranormal activity var två riktiga höjdare och förmådde att skrämmas genom att sudda ut gränserna mellan det fiktiva och verkliga, och inte sällan därför att ett korn av sanning hade inkorporerats i en berättelsekontext som utan tvekan framstod som mer realistisk än gemene, mer traditionell föregångare. Den filmtekniska aspekten är även det en bidragande orsak, det behöver knappast sägas.

I [rec 2] har dessutom en mer ockult prägel mejslats fram, och det som bara var antydningar i del ett förklaras nu explicit genom den exorcist-präst som är uppdragets chef - filmen tar vid där den förra slutade, vilket i sig är ett ganska oväntat grepp men ett lyckosamt sådant. Även gardinskräckseffekterna är mer påtagliga och i viss mån mindre effektfulla, samtidigt som man har arbetat mer med klaustrofobiska vinklar och tjurrusande monster-/människo-attacker á la Resident evil och Silent hill (man kan hitta kopplingar till så gott som alla spel i serien, både med avseende på stridsmomenten och miljöerna). Att man har försökt sudda ut människa-monster-dikotomin är även det Silent hill-liknande, men de Gollum-liknande varelserna minner även om The Descent och 28 days later.

Undertecknad kan dock inte låta bli att tycka att dialogerna är i tjatigaste laget, och prästen blir väldigt repetitiv i sitt enträgna tjat om att inte avbryta uppdraget. Dock är jag väldigt förtjust i il grande finale, som dom säger i spannjen. Slutet goth, allting goth.

/Bobby D